En slagen hjälte

Idag känner jag mig helt slut som människa. Guuud vad jag är trött!!! Det känns som om jag har varit i farten precis hela dagen från det att jag vaknade kl 04.30. Usch!!! Och ändå sitter jag här nu, duktig idiot!! Nej, skämt åsido. Jag har varit såå flitig och lagt upp ytterligare två av dotterns dikter. Jag tycker att hon är såå duktig! Stolta mamman var det här! Fast imorse var jag lagom stolt! Då var jag mest förbannad och besviken på henne. Vi hade nämligen en viktig tid att passa imorse och jag väckte henne första gången i god tid. Problemen kom när jag blev tvungen att gå ut och rasta hunden och fick lita till att hon absolut inte somnade om medan jag var borta. Ni har förstås redan gissat vad som hände? Vem ligger fortfarande och snarkar när jag kommer tillbaka? Jodå, alldeles riktigt. Hon har såklart inte rört en enda muskel medan jag var borta utom möjligtvis snark-muskeln. Då hade vi ungefär 35 minuter på oss innan vår buss skulle gå och hade hon verkligen lagt manken till och försökt så hade vi hunnit. Men icke sa Nicke! När det var 10 minuter kvar till bussen så gav jag upp. Då var jag både arg och besviken på henne så då ville jag inte prata med henne alls. Fick sedan skjuts till mottagningen idag av Tommy som kom och hämtade mig och Nixon i sin lilla mopedbil. Den är jättegullig att se på och helt ok att åka med. Det är precis man får plats två personer och en hund i knät men det är 10 gånger bättre än att behöva ta buss och tåg m m.
 
Följde sedan med Tommy hem en stund så att hundarna fick leka lite innan jag handlade site i Bjuv och sedan tog bussen hem. Hann inte mer är landa och käka lite sedan var det dags att åka igen. Den här gången kom hom åtminstone med. Vi hade ett möte tillsammans och det gick bra. Jag har lovat att inte lämna ut hennes liv alltför mycket i detalj i min blogg. Hon reagerade mot vad jag hade skrivit häromdagen och jag har lovat att respektera hennes önskningar. Det måste man ju göra eller hur? Samtidigt som ungarna är en stor del av mitt liv så att inte prata om dem alls går ju inte. Då skulle jag inte ha något att blogga om är jag rädd. Men några detaljer behöver jag ju inte gå in på. Det kan jag klara. Var hemma igen efter mötet vid 17-tiden bara för att vända i dörren och gå ut med hunden igen. Var ute ca 45 min. med honom och sedan bara damp jag ner i en fåtölj och sade att jag strejkade resten av kvällen. Orkade inte laga middag idag eller nånting. Fast de hittade på något att käka på egen hand. Får anstränga mig lite extra i morgon istället.
 
Nej minsann nu är klockan nästan 23.00 och jag ska SOVA!!! Och det ska bli sååå skööönt!! Godnatt mina vänner! Sov så sött! Och vakna upp till en ny underbar dag. Ett helt oskrivet blad! Vi ses!
 
  
Annonser
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s