Missbruk beivras

Tänkte berätta om mina tankar kring mitt senaste projekt,
nämligen att byta behandlingspreparat från mitt
nuvarande metadon till det något "snällare" Subutex.
 
Jag har haft metadonbehandling sedan januari -01 och har
gjort många framsteg och "vinster" på att söka den behandlingen.
Jag startade min behandling bostadslös och utan inkomst annat än socialbidrag.
Mina två yngsta barn var då placerade i familjehem sedan
maj -97 och jag hade gjort flera misslyckade försök att bli helt
drogfri medelst traditionellt behandlingshem samt ett antal försök
till avgiftning i s k öppenvårdsbehandling.
 
Jag hade lämnat in min ansökan om metadonbehandling under hösten -98
medveten om att det då var intagningsstopp i programmet samt
att det skulle dröja länge, uppgifter om ca 2 års väntetid fanns då, innan
min ansökan blev aktuell för handläggning. Köerna till programmet
var då så långa att det tog ca 2 år innan ens ansökan nådde fram till
handläggningsfasens början. Så då jag skickade in min ansökan var det med
insikten om att det alternativet inte skulle bli aktuellt på ett antal år.
 
Åren gick dock medan mitt missbruk fortsatte och plötsligt en dag år 2000
damp det ner att brev om att jag var kallad till intervju i Helsingborg.
Plötsligt tändes glimten av ett hopp!
Kanske, kanske var detta min biljett ur drogernas makt.
Jag hade tidigare varit ganska avigt inställd till metadonbehandling
av en del olika orsaker och var inte helt säker på att det var
rätt väg för mig att ta. Men jag hade vid kallelsens tillfälle
misslyckats med att bli drogfri så många gånger att jag i princip
hade gett upp hoppet om att någonsin bli helt drogfri.
Så jag beslöt mig för att ta denna chans och inse att min eventuella
kompletta drogfrihet låg väldigt långt fram i tiden om än någonsin.
 
Mottagningen i Helsingborg var alldeles nyöppnad i januari -00.
Den tillkom som en filial till mottagningen i Lund för att ta bort en del
av belastningen av patienter från norra Skåne med omnejd. Samt som ett
led i att försöka reducera de långa köerna till behandlingen. Vid starten
i Helsingborg tillkom ett antal nya välbehövda platser i metadonprogrammet
för nya patienter eller klienter som vi kallas.
Sedan juni 2003 är Helsingborgsmottagningen en av Sveriges fem
självständiga metadonprogram under kontroll av
Socialstyrelsen.
(För er som vill veta lite mer besök mottagningens hemsida:
 
Jag åkte till min läkarintervju med blandade känslor, osäker på om
jag överhuvudtaget uppfyllde kriterierna för att komma i anspråk
för behandlingen och orolig över om jag fattat rätt beslut.
Jag fick under intervjuns gång reda på att jag med nöd och näppe
uppfyllde deras kriterier och lämnade slutligen mötet med
nyvaknat hopp.
Under sommaren kom så en kallelse till inläggning för avgiftning
i september 2000 då jag inställde mig men då jag tyvärr inte
klarade avgiftningen utan skrev ut mig från sjukhuset.
Jag insåg dock väldigt snabbt att jag gjort ett katastrofalt misstag
och fick en ny chans till avgiftning precis efter nyår, vilken jag
fullföljde och har nu alltså haft min metadonbehandling
sedan den 18 januari 2001.
 
Under tiden som gått sedan jag påbörjade min behandling har
det skett såå många fina saker i mitt liv!!
Båda mina älskade ungar är hemma hos mig igen, ett mirakel
i sig själv, bara det! Jag hyr min egen bostad, dvs har mitt eget
kontrakt, jag betalar av mina ackumulerade skulder lite
i taget förutom det som fogden tar. Jag uppbär inte
längre socialbidrag utan har min inkomst från F-kassan, dock
tidsbegränsad men med chans till förlängning.
Jag har t o m gjort ett försök att arbetsträna (läs blogg från
förra hösten). Jag är lycklig matte till 2 underbara hundar, vilket
är min stora passion i livet. Jag är lycklig!!!
Får man vara det i Sverige idag?
 
Jag hade inte lyckats med något av det här om det inte
hade varit för min metadonbehandling. 
Det är jag idag säker på.
 
Då kanske man kan undra varför jag självmant nu valt
att på väldigt kort tid (3 veckor!) trappa ut mitt metadon??
 
Självklart är det inte bara fördelar med att dricka metadon, det finns
ett antal biverkningar som är besvärliga. Jag har kommit till ett vägskäl
i min behandling nu där nackdelarna är fler än fördelarna, men där jag ännu
inte tror mig klara mig helt drogfri.
Då finns alternativet Subutex att tillgå…
 
jag fortsätter denna blogg imorgon…
(fingrarna börjar stelna ;D)
Annonser
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s