Påsklov

Idag väljer jag gult som ju är påskens färg för jag känner mig på påskhumör, hehe. Var inne och lämnade en massa blodprov i stan igår, vi gör det en gång om året för att se att allt ser bra ut. Det ingår i behandlingen och då kollar de bl a värden för kolesterol, diabetes, levervärden, blodstatus, hiv och hepatit osv. Det är betryggande att få veta att man är ok. Men samtidigt drar jag mig för att göra det för jag hatar att bli stucken! Jag tillhör nämligen de svårstuckna, vilket ofta innebär att det inte räcker med att sticka en gång. Ändå lämnar jag mina prov på lasarettets provtagningscentral där det arbetar rutinerade och kunniga människor som inte gör något annat hela dagarna än att sticka folk. Fast jag vet av tidigare erfarenhet att det inte alltid är en garanti för att de ska lyckas med mig. Förra året var jag mycket, mycket mer nervös än igår men då gick det så himla bra. Hon lyckades på första försöket då så igår,med den upplevelsen i färskt minne, tänkte jag att det nog också skulle gå lika bra. Jag väntade på min tur utan att känna mig nervös, hade dessutom sällskap av mitt ex som också skulle ta samma prover. Jag kom in före honom och tog av mig koftan och satte mig i stolen. Talade om för sjuksyrran att jag tycker det är hemskt obehagligt att stickas och att det förut har varit problematiskt att sticka mig. Vill att de ska veta det innan, inbillar mig att de kanske anstränger sig lite extra att lyckas då. Fast igår hjälpte det tyvärr inte, det verkade först som om det funkade på första försöket men blodflödet upphörde helt efter ett rör. DÅ blev jag nervös och svettig. Herregud! tänkte jag, nu blir det säkert helt hopplöst att försöka igen. Men hon tog det lugnt och sa att vi skulle prova med att ändra ställning så att jag istället låg ner, vilket bara var skönt för det hade börjat dansa vita prickar framför mina ögon vid det laget. Sedan tog hon god tid på sig att hitta ett bra ställe att försöka igen på och andra försöket lyckades. Tack gode gud! Vid det här laget var jag genomsvett och då jag slutligen gick ut satt mitt ex där och frågade vart jag hade tagit vägen för han var klar sedan en stund. Självklart!
 
Fast vi tröstade oss med att gå ut på stan och käka eftersom vi var fastande pga proverna, så obehaget försvann snabbt. Idag har jag stora blåmärken i armvecket men tröstar mig med att det är ett helt år till nästa gång!!
 
Ha en skön dag! Solen strålar från en blå blå himmel här idag!
 
 
Annonser
Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Påsklov

  1. Doris skriver:

    Usch ja, det är inget trevligt att bli stucken men tycker ändå att det låter jättebra att bli uppkollad på det viset en gång om året.
    Kom hem från Reykjavík i gårkväll, tillbringade påsken med äldre sonen och hans små flickor, HÄRLIGT !
    Sköt om dig!
    Kramar, Doris

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s